Problemet är egentligen rätt enkelt och svaret har vi hört flera gånger. Det finns ingen silverkula det finns bara ”det beror på” (It depends) ett intentionsdjup ett ord som allt för många inte tål att få som svar men som experterna använder dagligen. För tyvärr är svaret inte enklare och eller svårare än så. Motivation är lika så den en faktor av ”det beror på” varför?
Jo motivation är inget ett till ett förhållande mellan människor. Bara för att du är sjuksköterska så har inte du samma motivation och driv som en annan sjuksköterska. Bara för att du är fotbollsspelare så drivs du inte av samma motivation som en annan fotbollsspelare. Bara för att du är modemedveten så betyder inte det att du är som alla andra modemedvetna och eller har samma motivation som dem. Dock är det allt för många som tror det är så enkelt och tappar bort sig själva i letandet efter deras egna själv.

Individens motivation är unik kopplad till just dig. Ingen annan kan tala om för dig vad just din motivation är. Du kan med teknik och bra kommunikation ta reda och eller se vad som motiverar din granne men du kan inte få din granne motiverad genom utan att vilja bli motiverad av dig. Motivation har även de olika nivåerna av att må bra. Låter lite konstigt va? Men motivation är en del av oss, det är vår drivkraft; mår vi dåligt en dag kommer det påverka motivationen. Bara för att du dagen innan var jätte motiverad i att exempelvis måla en tavla så kan man när som via olika händelser tappa motivationen på någon bråkdel av en sekund. Du kan även i högt motiverat läge vakna upp och vara helt omotiverad även om arbetsuppgiften är det roligaste du vet. Det är faktorer många glömmer av. Motivation är även något som måste underhållas och graden motivation ökar beroende på vad som just ger ökad motivation flow för dig. Vissa blir motiverade av att få känna sig viktiga, andra genom engagemang med andra, några genom social-kommunikation någon annan genom att få vara själva m.m. Så inte bara vardagliga ”hur vi mår” är en faktor bakom motivation utan hur vi som person vill bli matade för att tillfredsställa vårt flow.  Åter igen… motiveras alla sjuksköterskor av samma arbetsuppgifter? Klart de inte gör. Är alla Kissie wannabes som Kissie? Klart de inte är, men ändå är vi så snabba på att gruppera folk i grupper och tror alla är samma.

Som ledare, projektledare, chef, mentor, coatch är det viktigt att ”läsa av sina medmänniskor” du kan nämligen se på individerna när de är motiverade och eller intresserade av vad de gör. Du kan inte med ord sätta finger på vad som skapar deras energi men du kan se och uppleva när de har den. Om du lär dig läsa dessa signaler kan du enklare i alla fall driva fram en persons egen motivation.

Vad avslöjar en persons motivation? Jo det är en hel del faktorer och de är som tidigare olika hos varje person.
Saker att titta efter hos en person för se dess engagemang och motviation är:
Kroppsspråket. Hur rör sig personen. Var han den sina armbågar, ben, rör personen på sig ofta etc.
Allt har betydelse men betyder olika hos många. Bara för man rör sig ofta behöver inte det betyda att man är okoncentrerad som många tror även om det kan vara så i de flesta fall.
Ansiktsuttryck. Vad har personen för ansiktsuttryck i olika situationer? Obehag? Lättnad, glädje, sorg? Ja sådant kan vi läsa av och på så sätt se om personen verkar vara på bra humör. Är den det är det oftast ett gott tecken. Men kan likaså vara ett falskt tecken. Förstår du det jobbiga nu? ”Det beror på”…
Sannolikheten för svar. Se antalet tillfällen att särskilt målinriktade svar inträffar.
Val. Vilka val väljer personen om den får två till flera att välja mellan? Vi väljer oftast det vi själva tycker är kul och då utför vi det också mycket bättre än bli tvingade till något tråkigt, då slarvar vi hellre för att snabbt bli av med det tråkiga.
Initiativ. Hur lång tid tar det innan personen påbörjar ett arbete man ev. lir tilldelad. Tiden mellan responsen och initiativtagandet är en stor avslöjande faktor hur motiverad man är inför händelsen.
Närvaro. Hur närvarande är personen?
Engagemang. Hur mycket energi visar personen.

Det är många faktorer mer än så som vi kan läsa av för att se och förhoppningsvis komma fram till vad som är motiverande eller ej hos individen. Nu förstår du nog också varför det är så svårt. ”Det beror helt enkelt på” De bra ledarna är duktiga på att låta folk få leda sig själva, det är då de också blir mer motiverade, en bra ledare som skapar tillit hos sina, blir också den ledare som får mer öppna människor runt sig. Tillit är en stor faktor för trivsel och öppenhet. Vågar personen öppna upp sig får du snabbt svar på det känslosamma tillståndet som är en allt för stor faktor kring hur motiverad man är för stunden i det som då motiverar personen. Vad det nu kan vara!

Att få balans över sin hälsa genom att veta hur kroppen fungerar (PQ) så kommer vi även må bättre och mår vi bättre har vi större förutsättningar till att vara fokuserade, är vi fokuserade har vi lättare att tänka klart. När vi tänker klart tar vi oftast bättre beslut som genererar engagemang som för oss samman i relation med andra som skapar positiv känsla som till slut kan resultera i någon slaggs fullbordan/resultat. (Dvs PERMA som jag nämnt många av mina bloggposter.)

Vi är så upptagna med att hela tiden tänka logiskt och linjärt (IQ) att vi inte får tid att utveckla våra relationskänslor (EQ) på samma nivå. Det gör att full fullbordan för PERMA blir sällsynt och overklig. För du kan inte uppfylla hela PERMA utan att ha synergi med de generella intelligenserna. (IQ, EQ, PQ, SQ). På senare tid har det bevisats mer och mer att EQ slår IQ med hästlängder men utan IQ kan vi inte överleva men med endast IQ och låg EQ är vi rätt så dömda att misslyckas det är därför båda behövs lika mycket.

Tänk dig själv en öde ö. Du samlar 5 väldigt socialt begåvade människor i en grupp med hög EQ, bra sociala kunskaper, de kan samarbeta de kan leda andra m.m. alla de egenskaper EQ ger oss. Den andra gruppen på 5 personer med hög IQ som förstår den fysiska världen men har inte alls lika god EQ som de andra. Vilka tror du blir vinnarna? De med hög EQ så klart. Låter det konstigt? Det är det inte, de som kan läsa andras känslor, förstå känslor, arbeta ihop, leda varandra är också de som kommer lyckas leva i synergi och harmoni med varandra och på så sätt ihop överleva längst. De som saknar dessa förmågor kommer med hög sannolikhet få svårt att samarbeta och leda varandra. De kommer börja lösa konflikter med det enda medel de känner till fysiken och eller gå sina egna vägar i ensamhet från de andra och på så sätt leva kortare.

Det är bevisat att ensamhet och begränsad sociala förmågor förkortar våra liv markant. Lika mycket är det bevisat att vi allt för ofta sätter folk med hög IQ och utbildning på chefsroller fast de inte ens har kunskapen att leda. De vet bara massa saker men har inte alls hög förståelse över känslor, empati hos andra. Det är inte konstigt att det finns för många kommentarer där ute som ”jag gillar inte min chef, chefer är dumma, chefer är jobbiga, jag har nog aldrig haft en vettig chef, eller jag har sällan haft bra chefer.” Tänker du efter vilka egenskaper de ”bra cheferna” har, eller som du vill ha hos dem, så är det troligen inte en som bara kan massa saker, utan en som förstår dig och de anställda och får er att må bra, känna trygghet och ta fram din talang, eller hur? Det är egenskaperna från EQ inte från IQ. Med sådan chef gjorde ni säkerligen rätt bra ifrån er på arbetet också då sådana förmåner ger ökad chans för fullbordad PERMA.

När man ställer frågan vad som skapar positiv relation (P (Positiv känsla) och R (relation) i PERMA) med ett svar på mindre än tre ord svarar Christopher Peterson en av grundarna till idén om Positiv psykologi: ”Andra Människor”. Tänk efter när du var som mest positiv, när var det? Eller när är du som mest positiv?
Ihop med andra människor eller hur? (R (relation) i PERMA). Varför är det så? Ja varför vill de flesta ha en partner? Jo för ensam är svag och ensam är oftast olycklig. Är du olycklig dvs inte positiv (P i PERMA) har du oftast lågt engagemang (E i PERMA) Eftersom du är ensam har du heller ingen bra teamwork, samarbete, relation (R i PERMA) och känner ingen mening (M i PERMA) i det du borde göra och kommer då inte göra så mycket underverk eller genererar bra resultat (A (Accomplishment, fullbordan, resultat) i PERMA).

Hela PERMA handlar som du ser om känslor, sociala kunskaper och med det kommer man väldigt långt, och framför allt skapar det lycka och flow som leder till framgång. Precis som gruppen på 5 personer med hög EQ som utan tvekan skulle slå ut de 5 med hög IQ men låg EQ.

Ändå är det rätt intressant hur lite skolan utbildar oss generellt i våra unga dagar inom det sociala, emotionella tänkandet. Det är heller inte underligt att allt för många har svårt att arbeta under agila reformer, då det kräver ett helt annorlunda socialt samspel i gruppen, och att allt för många chefer, ledare inte kan leda för de saknar förmågan. Att tro man kan leda för man vet mycket är inte samma sak som att faktiskt ha talangen att leda med andra ord hög EQ intelligensen vi glömmer av.

I en undersökning för inte så längesedan svarade flera tusen personer på frågan om hur lyckliga de är. Istället för att säga ”jag är lycklig” eller ”jag är olycklig” gjorde man en 1-10 skala. Där 1 är olycklig och 10 betyder att man är normalt lycklig. Över 70% svarade 5 eller under. Det är faktiskt rätt många som går omkring och inte ens känner den ”normala lyckan”. Lika många som ständigt svara ”bra” på frågan ”hur mår du?”.

Vi pratar mycket om hälsa och välbefinnande (Well-being) som om det vore en sak. Välbefinnande är lika lite en sak som väder skulle vara en sak. Väder en bara en abstrakt ord för mycket; regn, sol, värme, kyla, vindar m.m. Samma gäller välbefinnande. Välbefinnande är ett abstrakt ord som ibland blandas ibland ihop med hälsa. Har jag bra hälsa har jag bra välbefinnande, eller?
Nej tyvärr är det inte sant. Välbefinnande och hälsa hänger inte ihop. Du kan ha hälsa även om du har dåligt välbefinnande. Man kan säga att välbefinnande är själen medan hälsa hänger samman med vår kropp. Däremot kan bra hälsa vara en grund för vårt välbefinnande så som regn är en grund för väder. Jag har tidigare bloggat om intelligensen vi glömde (PQ) fysiska intelligensen (smarta hälsan) men det är inte dagens ämne.  http://rockjohan.wordpress.com/2011/09/01/intelligensen-vi-glomde/
Jag tar där upp nya idéer som är en grund för att skapa bra hälsa för att kunna må bättre och som kan bara en av många grunder till ett bra fokus som bland annat ligger i grund för ett bra välbefinnande.
Med bra fokus ser du klarare och kan skapa ett bättre välbefinnande. Filmen ”Limitless” symboliserar lite av detta. Samma med Bridesmaids där huvudpersonen inte tar sitt liv på allvar och får en hel del bieffekter för sina slarviga val. (Vet inte om många tänkte på det, eller om ni som sett filmen bara tänkte på allt utanför henne så som knasiga vänner m.m. men det var mycket djup och tankar bakom denna film som vi lätt inte ser.) Dvs hon tyckte så synd om sig själv att hon försökte styra sin väns lycka men själv tappade sitt välbefinnande och förlorade inte bara sitt jobb utan allt. Tills det börjar klarna för henne att inget händer av sig självt. Vilket Megan (Melissa McCarthy) sedan slår in i skallen på henne i en scen när de sitter i en soffa.

Många förknippar välbefinnande med lyx. Ju mer prylar när du dör ju lyckligare är du. Problemet med dessa människor är dock att något saknas, de använder detta beteende för skapa ett kortvarigt välbefinnande. När de väl skulle förlora, vill de inte göra sig av med sina prylar utan att i så fall få mer prylar för de prylar de måste byta bort. ”Ta du tv:n men då skall jag ha alla datorn, kameran och cuklen.”  Tyvärr är inte välbefinnande varken prylar eller lyx utan det som uppfyller själen med lycka och positivitet och det har funnits så länge människan existerat innan man ens ägde en liten barkbåt.
Vi köper lyx för vi tappat bort medvetandet om långvarig lycka är för oss.  Fick du ens lära dig i skolan vad som verkligen gör oss lyckliga? Vad som gjorde stenåldersfolk lyckliga?

Ett bra välbefinnande får du om du känner ett värde och och ett flyt i ditt liv (flow). På senare tid börjar man prata om gamification, gamefull design m.m. d.v.s. vad gör spel kul, hur får vi folk att fortsätta spela? Människan har fyra grund behov för ett bra välbefinnande. För att väder skall vara ett väder måste vi ha vind, kyla, värme, vatten…  för välbefinnande har man i teorin tagit fram fem element som skapar ett komplett välbefinnande för positiv psykologi.
Man pratar om PERMA som jag redan skrivit i min blog om hur man kan göra sitt arbete kul.
http://rockjohan.wordpress.com/2011/08/23/gor-organisationen-och-projekten-till-ett-spel-for-alla-det-skall-vara-roligt-att-jobba/
Jag tar upp det igen för det är så väderfullt och något vi inte bör glömma av. Dessa fem element kan användas till allt. Skapa bra interaktionsdesign, bra dataspel, bra liv, bra organisation, bra teamwork, bra fest, bra relation med vänner för hur mycket vi än vrider och vänder på saker så handlar allt om upplevelse och glädje även om det skulle vara en hemsida du surfa in på.

PERMA
P som står för en Positiv känsla ex känslan du får vid en orgasm, eller när du klarar något.
E som står för Engagemang, att känna tillhörighet till något, en del av något. Att känna att man behövs, att ens talang är en viktig del i det hela.
R som står för Relation, att få känna att de har bra relation med sina vänner, med dem de umgås med eller jobbar med, med sin chef, men sina spelare.
M som står för Mening, att få känna att det finns ett värde en mening i det man gör. Att det inte känns meningslöst utan har ett syfte ett mål.
A som står för Accomplishment (Prestation, uppfyllelse, fullbordan), att få känna att man blir klar att det man gör har en början och ett slut.

Uppfyller vi dessa fem så kommer vi inte bara känna flow och mening i det vi gör utan även skapa en positiv känsla inom oss själva och skapa oss ett bättre välbefinnande.

”Det kan tänkas att trivsel och livsglädje är ett bättre och närmare mål än hälsa att sikta mot. Många känner också att allt tjat om hälsa går ut över trivseln.” –  Peter F Hjort

“att ha roligt är en grundläggande förutsättning för hälsan”. - Folkhälsoenheten i City of Toronto i Kanada

”Allt fler forskningsresultat publiceras nu som visar att en aktiv fritid leder till ett högre välbefinnande och därmed också till en bättre hälsa. Det är med stor sannolikhet lika hälsosamt att jogga som att sjunga i kör eller gå i en studiecirkel. ”

Vi mår bättre när vi får göra saker som får oss att må bra, när vi inte mår bra tar vi genvägar genom shoppa, röka, ta droger m.m. Att 70% var svarade 5 eller under i testet om hur lyckliga vi är är tecken på att vi är vilse i vad som föder äkta lycka. Gucci är inte äkta lycka, det är bara något tillfälligt tills en ny modell kommer av exempelvis de fina skorna.
Vår vardag har glömt av oss själva och fokuserar mer på saker (fysiken) än själen.

Många av oss är tyvärr följeslagare efter andra som hela tiden skall berätta för oss hur vi skall vara och inte vara to m JANTE-lagen sätter stora käppar i hjulet. Vi får helt enkelt inte vara de vi vill utan låser in oss själva i ett tappat fokus på vad som egentligen gör oss lyckliga.

En intressant studie har visat att det faktiskt på något sätt ändå hänger ihop. De som är kavaj jobbar oftast med magangement, med ekonomi och måste då klä sig där efter för visa sin status. ”vi är de skötsamma, vi är de med pengar, vi är de ordentliga etc…”
Medan synen på icke kavajnissar är mer spridd beroende på stil så klart.
Det intressantaste är att allt för många kavajnissar upplever sig själva inte så kreativa. Det är ändå en ganska intressant syn, de flesta argument brukar vara, jag kan inte måla eller skapa musik, Men vänta lite nu? Kreativitet har egentligen ingen direkt fastställd definition utan är nästan lika kreativt öppen som ordet i sig. Många förknippar kreativitet med musik, målningar m.m. Sakar du skapar, hur det kommer sig vet jag inte men så är inte fallet. Trolig orsak kan nog bero på att kreativt tänkande inte är linjärt utan organiskt vilket konst och musik oftast är, där management m.m. är linjärt och styrt efter fasta riktlinjer och regler.

Det finns dock ett samband med kavajnissar och deras utbildning som man tror är en orsak till denna fördom om kreativ förmåga. Vi föds inte med en gen som heter icke kreativ och kreativ, vi födds kreativa men glömmer av att få vara det.  För inte allt så längesedan under 70-80-tal så utbildades man linjärt för att industrin behövde linjärt arbete. Management, ekonomi, skruva mutter m.m. Man pratade om lumpen som en uppfostringsanstalt för att visa disciplin. Med en skällande så kallad chef som berätta vad man skall göra och inte göra. Gör du fel, 200 armhävningar, gör du rätt får du en öl typ. När du har en sådan reform, sådan utbildning, sådan organisation så blir den väldigt linjär och ”att tänka fritt” existerar inte på samma sätt, du tänker management, regler, rutiner, belöning, eller straff. Ditt fria tänkande som du tror du har är egentligen inte så fritt så länge du måste följa best practises, regler, rutiner m.m. Du bara följer de fritt tänkande personer som tog fram alla dessa idéer som guidelines för folk som inte får tänka fritt för sin organisation typ.

På 80-talet hände något. Amigan kom, Nintendo 8bits, Apple med sin första hemdator m.m.  världen började gå från något statiskt till något helt spritt. På 90-talet kom Internet, cd-skivan, och efter det  Lunarstorm Facebook, Twitter, linkedin, massa fler tv-kanaler, snabbare internet m.m. Helt plötsligt kom vi in i en kraftig värld av förändringar. Där förlorarna blir de med mindre kreativ förmåga de blir slavar till samhället istället för kungar för samhället som de en gång var.  Det linjära tänkandet har blivit ett handikapp, vi pratar om de nya agila metoderna vi pratar hälsa, vi pratar användarupplevelser, vi pratar psykologi, kreativitet, motivation, flow allt det som egentligen hela tiden funnits där men som vi puttade åt sidan för det industriella samhället. Där bara vissa var ”skaparna” dessa vissa som inte skiljer sig något som helst från dig och mig.

Skolorna formades linjära där du placerar folk i ”batchar” efter ålder i stora klassrum med en lärare som skall försöka kommunicera ut kunskap till massa elever samtidigt. Man grupperar dem inte efter intresse eller kunskapsområde utan precis som enheten på ett löpband. Enheter som sedan skickas till ett nytt löpband där alla skall få samma godkända märke vie en kvalitetskontroll av en person. Blev du inte godkänd kunde du bli omplacerad på bandet igen eller på ett band för restavfall och med tur kanske du kunde få komma upp på ett äldre band för återanvändbara enheter (läs Komvux). Allt med samma mål det linjära utbildandet. Det är inte underligt att man glömmer av kreativiteten. När du inte får tid att vara kreativ. När du inte får ”leka” längre för det är inte fint, det gör bara barn? Gör de?  Och när du väl får egna barn är det acceptabelt att leka igen för du kan gömma dig bakom en fasad ”Jag har barn så då måste jag ju leka med dem, för egentligen vill jag inte leka för det är tråkigt.” eller?  Nä just det, vi säger ju bara så till andra vuxna för att skylla ifrån oss när vi egentligen tycker det är rätt kul även om vi är 35+.

Kreativitet är egentligen rätt lätt även om du är en kavajnisse eller ej.
Tänk efter vad du gör när du har riktigt roligt i din vardag, din hobby, när du har kul med dina vänner.
När möten är roliga, brainstorming möten va? Eller öppna diskussionsmöten eller hur? Vist sprutar det ut massa idéer då? Och vi har kul? Men hur ofta 20% av ens arbetsår? Om ens det?
När du har som roligast vist känner mer positiv energi då? Troligen är de flesta av dessa roliga sysslor mer agila och organiska eller hur? Det är då du är kreativ, det är då du leker så som vi gjorde när vi var små högt kreativa barn.
Vad händer så fort du blir placerad under regler och tidslinjer och framförallt management? Du glömmer av kreativiteten du slutar skapa du bara utför. Hur många frågar dig eller uppmuntrar dig till att effektivisera ditt arbete? Ingen va? Eller så får du hör att det inte går? Eller tror att det inte går för att så här är det, det är så här vi lärt oss, någon sa att så här skall man göra. Inte underligt att vi inte skapar nytt när vi jobbar på detta tröga sätt. Eller utbildas på ett uråldrigt sätt som inte direkt egentligen är anpassat för hur samhällets framtid vill ha det.

Det spelar egentligen ingen roll om du är en kavajnisse eller ej för vi alla har den kreativa förmågan i oss hur mycket vi än vill tro motsatsen ibland, det är bara så enkelt att du glömt av den.  Det selar ingen roll hur många gånger jag upprepar mig här med samma saker så kommer du ändå tänkta. ”Ja just det, med detta visste jag innan.” Men om du visste det innan så betyder det bara att du känner till det man inte själv kan utföra det och det är inte att kunna.

“To know and not to do is really not to know.”
― Stephen R. Covey

Frågan är bara hur mycket utrymme får du på din arbetsplats att få göra under? Och vilka är det som styr dig och hur arbetar de mot dig i möjligheten att gå frihet till underverk? Alla kan bli nästa google, med rätt attityd, rätt folk, rätt ledare och framförallt med utrymme för få vara en google elle ett äpple.

IQ går att dela in i tre viktiga delar där det används flitigt.
1.Att ständigt utveckla och utbilda sig
2.Ha god Självinsikt
3. Genom praktik och övningar
För att ständigt utveckla ditt dagliga kreativa arbete behöver du hela tiden få in ny input av alla slag. Att komma närmare ett ”out of the box thinking” (Jag stör mig fruktansvärt på denna mening. Jag tycker det låter lite barnsligt även om det är korrekt på samma gång.) Så fungerar det som bäst om du förkovrar dig i saker utanför din vanliga vardag. Man kan läsa självbiografier, faktaböcker, historier, fantasy m.m. det viktigaste är att hela tiden fylla på sitt kunskapsförråd och få idéer från alla håll. Metaforer, synonymer, fantasi, overklighet, verklighet m.m. Bara det inte är samma hela tiden. Det finns ett samband att smarta datanördar gillar Star Wars som exempel.
Vi glömmer lätt av att fortsätta vår utbildning och tror att vi är klara efter skolan. Skolan ligger efter i sina utbildningar då de bara kan utbilda i det som vart, du är framtiden du kan skapa den men inte utan bred kunskap och följa den kunskap som hela tiden skapas utanför och innanför våra ramar i vardagen.

Du måste även ha god självinsikt, det handlar om att känna sina inre tillstånd, preferenser, resurser och intention. Genom att känna sig själv känner man andra. Har jag svårt att se mig själv – har jag svårt att se andra.
Självinsikt baserar på feedback från din omgivning. Om jag gör så här, hur reagerar andra då? Självinsikt kan hos många vara en stor bristvara, detta är för att allt för många har inte lärt sig hantera sin självinsikt på ett utvecklande sätt. Bra insikt är när man vet om att man måste våga förlora för att vinna. Dålig självinsikt är rädslan att lyckas eller förlora och man inte vågar göra så mycket åt sin situation, eller då man går omkring och är oroliga vad andra egentligen tycker. Studier har visat att personer med hög självinsikt är även de som lyckas bättre än de med låg. Man är medveten om att man måste bli bättre och med hjälp av 1 (Att ständigt utveckla och utbilda sig) gå framåt. Med bra självinsikt kommer självklart bra självförtroende som är kraften att tro på det du gör.

Men det räcker inte att veta att du behöver lära dig nya saker för att bli bättre eller våga förlora för att vinna, du måste även öva på det praktiskt. Den kunskap och självinsikt du skapar blir bara något när du faktiskt använder dig av dem. Därför är det exempelvis viktigt att ha någon hobby vid sidan om med nya roliga kreativa utmaningar som inte direkt rör ens jobb. Det kan vara att fota, att teckna/måla. Inreda trädgård, hus etc… you name it.

När du har alla dessa tre självklara saker i synergi så kommer du få bonusen förhöjd visdom och IQ. Du kommer alltså inte bara bli visare du kommer även göra smarta val i livet.

MEN nu till en intelligens vi gärna glömmer nämligen PQ. För att klara att hålla IQ uppe måste du vara fokuserad. IQ kräver fokus och koncentration. För att få det måste du lära känna din kropp, din Fysiska intelligens (PQ – Psychic intelligence).  Även PQ kan vi dela in i tre olika delar som behöver hanteras för att få fullständig kontroll över sin PQ.

PQ behöver
1… Näring
2… Fysisk träning
3… Stresshantering

Först ut är näring. Vi måste äta bra, vi behöver nyttig näring, vitaminer, proteiner m.m. Med bra och regelbunden mat håller vi energi i kroppen balanserad och får bättre fokusförmåga. Lilla minst trötthet så kommer hjärnan inte orka tänka och IQ kapaciteten som kräver just tankekraft kommer sjunka. Kroppen behöver också vatten 3-4 glas om dagen skall räcka. Något allt för många glömmer av. Vist är det gott med kaffe när man är trött?
Nästa beståndsdel PQ behöver är träning. Vi behöver röra på oss aktivera oss. Nya studier har bevisat att de med aktiv träning (de som tränar Ca 20 min/dag eller 2-3ggr i veckan) har en ökad kreativitetsförmåga och högre fokus i sitt arbete och i vardagen. Mycket beror just på att du blir piggare och mår bättre av träning. Vi fick alla kroppsdelar just för att använda dem. Tyvärr använder vi oftast bara en i skolan; vår hjärna som inte ens är en muskel lustigt va? J  Så underskatta inte träning, utan träning minskad fokus, minskad fokus mindre kapacitet till hjärnan och sämre tankekraft. Förutom träning och näring behöver kroppen även vila. Vi behöver lära oss att hantera både den positiva stressen och negativa. Via avslappningsövningar m.m.

Viste du att kroppens organ är din PQ, de är de smartaste delar du har i kroppen och de mest komplexa, det säger sig själv att du får en bättre kapacitet om du har din kropp i balans. Tänk alla signaler hjärnan skickar via sitt nervsystem, hjärtat som dunkar av sig självt, andningen du inte ens tänker på. Då kan du förstå hur viktigt det är att ha bra kontroll över sin hälsa och sin PQ. Det behövs för att orka använda din IQ. Tyvärr prioriterar vi ner vår PQ mot att lägga för mycket fokus på vår IQ. Det är sorligt.

Likadant var det i skolan, ok, jag satt still i skolbänken men jag lekte gärna på rasterna, kom gärna på egna nya lekar eller justerade de som fanns, älskade alla ämnen i alla fall fram till 4an, detta för att alla ämnen var oftast metaforer av verkligheten. ”Du har tre äpplen på ett bord, din kompis äter upp ett, hur många har du kvar?”. Jag älskade matte för matte var som en kreativ lek. Man mer eller mindre ”målade” matten än ”räknade den” så säga. Ja ni förstår.

Ju äldre jag blev ju tråkigare blev skolan. Helt plötsligt försvan de kreativa lekarna, matte blev mitt tråkigaste ämne från att ha varit mitt roligaste. Man skulle läsa ur trasiga böcker, man skulle helt plötsligt räkna matte och inte måla matte. Skolan blev otroligt tråkig. För kompensera det fick det bli en massa lek på fritiden. Dataspel, film m.m. Ja… jag var 8 år gammal när jag började designa mitt första dataspel på en C64. Kan ju inte säga det var bästa grafiken men det var i alla fall ett spel. Min rastlöshet att få göra saker ökade mer ju tråkigare jag hade det i skolan. Mina betyg var ändå ok. Men jag strävade aldrig efter högsta betyg i grundämnena för dem viste jag tidigt att jag ändå inte skulle jobba med på professionell nivå, om jag behövde det viste jag ändå vem eller vad som skulle kunna hjälpa med göra det möjligt. En bonuseffekt man oftast får i kreativa handlingar, man lär sig sorterar bort bruset men lagrar ändå det viktigaste i allt brus för att veta var man kan vända sig när hjälp behövs.

I vilket fall så sprang det vidare till film, media, foto, data, dataspel, reklam, interaktions design, web shoppar, teknik, programmering. Jag valde helt tiden de kreativa medierna som är de medier jag än idag använder mig av.

Historia: En persons som jag inte har så mycket kontakt med nu för tiden tyvärr
har en ottrolig talang inom teckna. Hon tecknar riktigt bra, målar bra
dessutom. Hennes talang ligger inom det visuella utan tvekan och skulle troligen gå
långt inom denna bransch. Dock verkar det som skolan förstörde självinsikten och självförtroendet i idén om att lyckas för henne. Hon sa en gång: Jag hade svårt i skolan, jag
kan inte.
Det är så tråkigt att se hur en skola kan få en person att verkligen tro
att denna inte kan bara för att skolan inte kunde hantera hennes talang och
lära ut på det sätt hon lär sig bäst; “Genom Att se och Göra”…  Jag tycker det
är tråkigt när en sådan talang inte riktigt tror på sin kapacitet för att någon en gång
berättade något helt annat. Se videon i slutet, intressantaste delen är om ADHD folk.
Inte just diagnosen men det han säger om folk som lär genom att göra hur
svårt de kan ha med skolan för den anpassar sig inte efter allas talanger. 

Medan skolan utbildade folk till akademiker för klara av den industriella värld vi höll/håller på att bygga upp, lekte jag vidare med det som bl a. idag är framtiden som då bara var flugor och buzzwords. Jag har alltid drivits av kraften att hjälpa andra vilket jag än drivs av idag. Där av min blog för att kanske inspirera folk att hitta sin väg eller få idéer skolan inte gav ut.
Jag säger inte att jag är bäst, för det är jag inte. Men jag vet i alla fall utan att spränga Jante-lagens (Du får inte tro du är något) erkänna att jag i alla fall kommit ganska långt och to m mycket längre än rätt många som spenderat hela sitt liv typ i skolan för att förska komma på va de vill m.m. Har på vägen även hjälpt många att utvecklas och hitta sin talang och sin väg att gå genom att skapa inspiration, hjälpa till.

En kollega i datavärlden postade för någon dagsedan en trevlig presentation om skolan, hur den blivit som den är, varför den egentligen i mitt tycke är rätt felaktig med tanke på hur folk egentligen vill lära sig, och hur undersökningar sedan långt innan 1700-talet bevisat vad vi vill ha. Denna video är väldigt inspirerande, kreativ gjord och rolig men även intressant att titta på. Jag tycker du skall ge den sina 10 minuter för den är helt klart intressant. Tyvärr på samma sätt även väldigt tragisk på samma sätt… Enjoy.

Tänk dig själv den där känslan när du köpt ett kul spel och bara tänker på spelet och bara vill klara hard mode i Guitar Hero eller vinna mot dina vänner i Mario Cart. Visst är den skön och visst gör den spelen mycket roligare och även värda att spela?

Martin Seligman (http://www.ppc.sas.upenn.edu/bio.htm ) är en person som jobbar inom positiv psykologi. Har har under sina år försökt ta reda på vad som gör saker positivt och varför vi kan bli besatta av olika saker exempelvis spel som Wolrd of warcraft vad som får oss att fortsätta att leka med en Tamagotchi . Han uppfann något han förkortar PERMA och Flourishing.

PERMA
P som står för en Positiv känsla ex känslan du får vid en orgasm, eller när du klarar något.
E som står för Engagemang, att känna tillhörighet till något, en del av något. Att känna att man behövs, att ens talang är en viktig del i det hela.
R som står för Relation, att få känna att de har bra relation med sina vänner, med dem de umgås med eller jobbar med, med sin chef, men sina spelare.
M som står för Mening, att få känna att det finns ett värde en mening i det man gör. Att det inte känns meningslöst utan har ett syfte ett mål.
A som står för Accomplishment (Prestation, uppfyllelse, fullbordan), att få känna att man blir klar att det man gör har en början och ett slut.

Martin menar på med sina idéer att om du kan uppfylla dessa fem sakerna så kommer du uppfylla en mer positivitet till allt man gör.

Många spel där ute har just lyckats med detta. Blizzard som är mest kända (av folket) för Word of warcraft i skrivande stund vet om detta. Istället för att enbart fokusera på hur de skall tjäna pengar så måste de fokusera på att få folket att vilja stanna kvar. Samma arbete en organisation borde ha. Hur får du exempelvis folk att än idag spela Mario Cart eller fortsätta leka med sin Tamogotchi?

Låt ta Mario Cart som ett PERMA exempel.
P som i positiv känsla. Att gå i mål, att vinna. Även söta gubbar som gör en glad.
E som engagemang, du måste göra något för att vinna, du måste vara engagerad med dina tillbehör som du kan använda för att bromsa andra motståndare. Att få dela med sig om sina kunskaper för att hjälpa de andra att också bli bra.
R som i relation, spelar man ihop måste man också arbeta ihop, spelar man mot sina vänner är det ändå en social relation till spelet.
M som i mening. Att känna att det finns en mening med spelet, i detta fall är det att komma i mål först och ha chansen att ha kul med sina vänner en social vinst.
A som i Accomplishment (prestation, uppfyllelse) att känna att man måste göra något för att komma i mål. Man måste lära sig nya saker, lära sig banorna, använda rätt sak i rätt tid för att gå i mål.

Tänk nu om du istället kunde få denna energi dessa PERMA in i en organisation in i ditt arbete.
Vi vet ju att motsatsen till spel inte är arbete det är “Depression”. Har vi inte kul kommer vi också att bli deprimerade. Är spelet tråkigt, blir vi irriterade, är spelet för svårt blir vi irriterade, är spelet meningslöst tröttnar vi m.m. Samma gäller jobb.

För av börja avsluta en redan allt för stor blog-post vill jag ge en idé till ett spel man kan införa i sin organisation i sitt projekt för att öka en viss grad motivation, engagemang, utförande, målsättning. Det är Scoreboard. En poängtavla. Inte en poängtavla mot individer (det blir konkurrens och det är alltid fel att uppmuntra konkurrens i sin egen organisation.) Scoreboard är baserat på projektnivå där teamet tävlar mot sig självt i sin helhet. Lite som när man har en raid i World of warcraft där 10 personer har unika uppgifter och måste jobba tillsammans för att klara av den där strategiska jobbiga draken.

Scoreboard går lite ut på att man sätter upp en tavla i projektrummet. Man sätter upp sina mål på tavlan. Man kan göra på många sätt, kreativitet som sätter gränserna. Jag vill ta en idé ihop med en idag känd arbetsmetodik. Säg att du använder dig av SCRUM metodiken.
http://softhouseeducation.com/material/scrum-fem-minuter?gclid=CLSb4ur95KoCFYZH3godOTLp7w
(SCRUM på 5 minuter de som vill veta mer)

SCRUM är en iterativ metod (man gör utvalda saker i taget i en sprint för att sen prioritera om och utföra nya saker inom olika tidsintervaller, kort förklarat.) Om varje Sprint som det kallas är på fyra veckor innan man går in i en ny sprint så kan utmaningen exempelvis vara att kara av olika antal ärenden inom dessa fyra veckor.

Denna månad skall vi klara 10 ärenden. Det har bevisats i många år att vi blir mer motiverade om vi har ett mål i det vi gör. Många uppgifter kan kännas meningslösa för individen men kanske otroligt viktiga för kunden, men att då omvandla det meningslösa till något internet viktigt kommer det också bli roligare att göra det meningslösa. När fyra veckor gått och man bara klarade 6 ärenden så gäller det att snabbt ha ett feedbackmöte för att se vad som gick fel, varför klara vi inte våra 10? Hur gör vi det bättre nästa gång? Detta enkla medel och arbetssätt tillfredsställer helt plötsligt PERMA och automatisk ökar kvalité, glädje och motivation.

P (Positiv känsla) får du när du når målet man satt upp. 10 ärenden på fyra veckor.

E (Engagemang) Att slå sitt rekord eller få mer gjort än vad man trodde för att skapa ännu mera P (positiv känsla). Att känna sig engagerad i något som helt plötsligt får ett syfte ett mål en utmaning. Din insats är viktig för alla.

R (Relation) man får jobba mer ihop, lite som ett grupparbete i skolan, det vet vi ju alla hur kul det kan vara med ett bra team. Man får hjälpas åt, man får stötta varandra i motgångar och vara kreativ i att hitta nya vägar för lösa nya problem för nå sina mål.

M (Mening) man får en mening i det man gör, meningen så som att slå sitt rekord, att göra kunden nöjd, att göra sig själv och sin organisation nöjda. Helt plötsligt har det meningslösa en annan kreativ mening. Det känns inte länge meningslöst att göra en meningslös grej då den nu har en mening, att bli klar så man når sitt scoreboard mål.

A (Accomplishment, prestation, uppfyllelse) man får sätta upp nya mål, man har en bra prestation att nå sina mål, man har kommunikation, man har tät feedback för att ständigt förbättra sig till nästa gång.  Man får en ökad ambitionsnivå.

Det är tyvärr för mycket fokus på management i dagens arbeten, det som ingen tycker är kul, det är inte underligt att ett jobb inte blir som ett spel för de anställda. Hur kul är det att få commandon och negativ stress i sitt arbete? När man kan få motsatsen till ett bättre pris? Till en roligare miljö? Till att få en mening i det man verkligen gör som betyder något för en själv och de man jobbar med?

Vi tenderar att belöna och ge uppmärksamhet till dem som har akademisk utbildning bara för då är man intelligent och smart. Det spelar ingen roll om denna person är en geek en nörd en osocialt icke kompatibel varelse på två ben så räknas denna ändå som bra. Även om personen knappt kan umgås med människor. Vi mäter vår smarthet med siffor (eller gjorde 1-5 betyg) nu mäster vi dem i godkänt, väl godkänt m.m. Men vad säger det egentligen? Att du är ett vandrande TP?  Att du har social kompetens och kan föra dig bra med människor? Dvs (EQ) Emotional intelligens. Nej kunskap är egentligen ganska platt om man tänker efter. Kunskap finns över allt, vi behöver den absolut men inte enbart. Du kan komma väldigt långt, väldigt mycket längre än många andra om du vara vet Hur du skall hantera den kunskap du har och eller vet hur du hittar ny.  Det är där styrkan i vishet kommer in.

Visdom är inte intelligens eller kunskap.
Som med intelligens finns det flera typer av visdom. Man är kloka i att ta rätt beslut. Man har ett förstånd om hur framgångsrik man än är, kan man fortfarande göra misstag. Man vet om sina begränsningar. Man vet om att ju mer man lär sig ju mindre vet man att man kan. Man vet hur man kan använda sin befintliga kunskap för att skapa ny kunskap som oftast kallas den kreativa iden, ”Den nyskapade kunskapen av befintliga kunskaper”.

Kunskap är alltså bara en väldigt liten del av vårt lyckande i livets framgång.
Det du behöver för att kunna ta dig fram i livet på egen hand och inte vara beroende av andra hela tiden är Visdom och Talang. Det intressanta med dessa två ord är att du har dem i dig, men allt för många vet inte om det eller så har de tappat bort sitt tankesätt för att använda dem på bästa sätt. (Har skrivit om det i tidigare blogposter).
Visdom är konsten att kunna kombinera kunskap, förstånd/intelligens samt erfarenhet. Visdom handlar inte om att följa någon underlig magkänsla eller följa några andra konstiga uppfunna regler. Däremot kan ditt ”visdomssvar” skapa en känsla i magen som kan ge svar på effekten av ditt ”visdomssvar”, du kanske känner dig nervös? Glad?  Osäkerhet i kroppen angående ditt ”visdomssvar”? Kan du hantera dessa känslor och vet vad de betyder kan du på så sätt också göra om ditt svar till något som känns bättre och eller testa ditt svar på andra för att se hur de reagerar för att då med hjälp av den sociala intelligensen (EQ) förstå om det är något bra eller ej.

Om det jag sa nu får dig att känna en skön känsla i kroppen, en lugn känsla så håller du troligen med mig och tycker säkerligen det jag sa lät väldigt vist. Får du en annan känsla i kroppen, agg mot det jag skrev så kan du antingen tycka det var vist men inte vill tro på det för det låter skrämmande eller så vill du bara helt enkelt inte tro på det.

Det är den känslan du nu fick som kan användas lite lätt i vägledning om ditt nästa steg. Vilket det nu är? Det vet bara du! Men troligen aktiverar du helt plötsligt något annat än bara det logiska tänkandet då jag förutom det även bad dig känna din kropp. Koppla nu även ihop det med din erfarenhet av liknande saker (metaforer som är gränsande lika) så kommer du troligen börja tänka djupare än innan du började läsa detta, vilket jag är säker på att du gör nu och med tur känner du dig extremt mycket visare nu än nyss eller hur? J

Ps. Känner du dig vilsen, så är du ändå på rätt väg, för det är de val du nu börjar göra av den känsla du fick eller får när du tänker på olika ”val” med kombination med det du känner till, det du känner och med tidigare erfarenheter kommer känna dig smart och genast mycket visare. Lyssna på din röst in någon annans. Ds.

Säg att du har 80% chans att gå i mål med en uppgift excellent, undersökningar visar att om vi lägger till två mål/uppgifter så minskar chansen att göra dem excellenta till 64%. Ju mer mål eller uppgifter du skall göra samtidigt ju mindre chans finns det att de faktiskt utförs perfekt. Lägg till fem samtliga mål och du har ca 33% chans att göra någon av dem med excellens.

80% på chans att göra en sak excellent är rätt stor chans, om något görs perfekt vet du också att efterjusteringarna blir väldigt små du kan i princip lämna uppgiften med god kvalité om du fokuserar och prioriterar där efter. Om du har ett mål i taget behöver du heller inte lägga så mycket tid på management för just det målet, men än kanske rapportera dess tid och status. Om du nu har fem mål eller uppgifter samtidigt så kan du säkerligen räkna ut att management ökar och ökar management minskar även din motivation för det är väldigt få personer som faktiskt gillar management förutom dem som har det som jobb. Jag vet att hur mycket du än räknar på de siffror jag precis pratade om så kan du inse vart problemet egentligen ligger rörande att allt för många inte når i mål i tid för att de just tvingas fokuserar på fel saker, man prioriterar fel, man prioriterar för mycket och man lever kvar i ett gammalt tankesätt, har en gammal arbetsprocess säkerligen kopierad från industrialismens tid, eller så har man inget alls. Man har för stort djupa steg i organisation istället för en platt som ger snabb feedback, man har mer fokus på management och sälj än ledarskap och empowerment.

För många år sedan runt andra världskriget så hade Toyota ekonomiska problem. För lösa detta började de fundera ut vad som krävdes för att öka produktiviteten men minska kostnaderna. Man insåg väldigt tidigt att mycket tid gick åt management och obalans bland resurserna. Det var då man arbetade fram ”The toyota way” som mer eller mindre idag är känt som Lean en arbetsprocess som handlar om att göra rätt sak i rätt tid med fokus på alla områden som kan vara faktorer till produktivitet. En omotiverad anställd jobbar 35% effektivt i veckan eller mindre och slarvar mera med sin kvalite, för är det inte kul letar man genvägar. Att fokusera på människan och det som motiverar den enskilda individen höjer motivationen, har du höjd motivation har du också höjd kvalité och resultat. Tyvärr är det för många ledare som tror att man höjer motivation med hot eller ekonomsika belöningar och eller tror att alla är likadana och tvingar alla individer hur unika de än är att arbeta med samma sak som deras favoritanställd.

För att minska management och minska antal uppgifter åt gången och samtidigt göra jobbet lite roligare och kreativare uppfann man verktyget ”Kanban” som betyder anslagstavla. Själva idéen med ”Kanban” var att göra arbetsprocessen synlig för alla och se till så alla hade en uppgift i taget eller så få som möjligt, ju färre ju bättre resultat mer uppgift. Kanban hjälper även automatiskt till att minska viss management. Varje uppgift du är klar med flyttar du till nästa steg på tavlan så nästa person kan ta över den exempelvis testare. Om lapparna inte löper vidare från testare till ”Done” utan bara samlas på hög kan man direkt se att något är fel. Man kanske har för lite testare och för många utvecklare. Då flyttar man om resurserna, kanske minskar antal utvecklare och ökar testarna om det är på testarna lapparna hamnar i stora högar. Så håller man i princip på genom hela projektet tills man är klar. Tack vare den synliga tavlan kan man även tydligt se vem som gör vad, hur långt man kommit och på så sätt slippa slösa för mycket tid på management för allt syns på tavlan och inga avancerade spreadsheet program behövs som skall försöka räkna ut någon mystisk kurva som man sen skall spendera tid på att tolka. Kanban har visat sig vara en väldigt effektiv modell och är nu bl a ett rekommenderat verktyg i Lean men även i SCRUM och andra arbetsprocessmetodiker. Kanban är bara en kreativ uppfinning för att lösa problem med att inte hinna bli klar i tid.

Eftersom ”Kanban” automatiskt fokuserar på att du gör en sak i taget tills du är klar och inte många samtidigt så får vi också en 80% chans till excellenta resultat. Det betyder en stor chans att hinna bli klar med sin produkt i tid med bra kvalité med minskad management to m. minskat resursbehov vilket ger automatiskt en kraftig ökad vinst. Dock är det allt för många som lägger fokusen på vinsten istället för på det som faktiskt skapar den. Än idag finns det allt för många företag som även om det finns både forskning, statistik och bevis fortsätter att jobbar med kass ledarskap och med ökat management och fokus på inkomster istället för det som faktiskt ger vinst ”Personalen”, ”Arbetssätten”, ”motivationen”, ”flow”, ”Kreativiteten”. Det går inte plus i kassan nu, vi måste öka säljandet men låter ändå projekten aldrig bli riktigt lönsamma för det har de ju nästan aldrig blivit ändå eller hur?

Kanban är bara en liten del som löser många problem, även om man inför kanban så kommer man inte så långt om man inte har bra ledarskap och lojal och högt motiverad personal. Det är arbetsgivarens uppgift att se till så insidan mår bra för att ge bra resultat.

För att uppnå excellens.
Fokusera på det viktigaste, prioritera det som verkligen ger mest värde för alla stakeholders. Dra ner på så många samtliga uppgifter som möjligt och fokusera på 100% istället på en eller några få. Han en bra ledare som kan ta fram det bästa ut varje person och låt dem vara delaktiga i organisationen som en hel person, de är ju trotts allt där för företagets skull så behandla dem inte som ”robotar” som bara är där för att få lön. Ge dem utrymme för frihet och kreativitet så kommer du helt plötsligt med så enkla medel se både minskat managementkrav, bättre resultat, bättre vinst och bättre produkter och otroligt motiverade och kreativ personal.

Se förändringar och motstånd som det positiva. Hur vi än vänder och vrider på saker och ting är det riktiga positiva det vi kan lära oss av och det är tyvärr eller skall vi säga tack och lov det negativa som är det positiva då det positiva inte är förändringsbart till mer positivt då det redan är det. Konsten är hur du använder det negativa till något positivt. Att klaga över det negativa är bara reaktivt och dumt, det kommer du inte långt med, men att vara proaktiv ang det negativa är det som verkligen tar dig fram i livet. Att inse att du kan bara vinna om du är redo att förlora, att om något skall ske så är det upp till mig och ingen annan.
Lär dig av det som är jobbigt, är chefen jobbig, ta reda på varför du tycker det, vad gör chefen som inte du gillar? Troligen är det så enkelt som att du är van att göra på ett sätt men chefen vill att du gör det på ett annat sätt och där av skapas konflikten. Ta ett moget samtal med din chef säg hur du känner och ihop se om ni kan hitta en situation där båda kan leverera det bästa.
Finns det en avundsjuka, agg mot din kollega? Om din kollega du inte gillar har bra kontakt med din chef så kanske du borde ta reda på vad din kollega gör som du inte gör för att får chefens tillit? Vad skiljer dig från dig och kollegan? Varför inte lära av din kollega och få en chans att springa om eller springa lika istället för att gnälla och bara ligga efter hela tiden?

Våga ändra på dig sig, bygg om ditt tanke sätt, börja se motstånd som möjligheter och ständigt utveckla dig med samhället.  Jag säger inte att du skall kyssa chefen, kollega och eller din partner på skinkan, jag säger bara ta det som tar emot som en fördel i din vardag, du är den enda som har chansen att vända det till något positiv. Börja skapa tillit hos andra gör dig till den du vill vara istället för att sura för allt det du inte vill vara. Det finns många poster här på min blog som säkerligen kan vara till inspiration, guide i vägen till det bättre, det finns säkerligen lika många poster på min blog som gör dig upprörd, men istället för att klaga på dem, fundera på vad det är som egentligen gör dig upprörd ang. dem. Inkräktar det på en bitter sanning? Får de dig att känna att du måste ändra dig för mkt? Har någon annan lärt dig motsatsen? Men vad tycker du egentligen är mest rätt? Det någon annan sa eller det du idag lär dig, får in? Får min blog-poster dig att skratta förde är totalt larviga. Ja det är ju ditt val, men gör du något bättre själv? Jag vet att jag i alla fall har lyckats med det mesta jag velat lyckas med, men jag vågar också ändra på mig själv och har ständigt haft det som ett krav på mig själv. För det är inte bara en ny iphone version som är ny även vi har mjukvaror i oss själva som ständigt behöver uppdateras men låter vi dem inte göra det sitter vi där i vår bitterhet mot andra.

Några gamla poster som säkerligen kan vara en inspirationskälla.

Tänk annorlunda från idag
http://rockjohan.wordpress.com/2011/01/26/tank-annorlunda-fran-idag/

Men du lyssnar ju inte!
http://rockjohan.wordpress.com/2011/06/22/men-du-lyssnar-ju-inte/

Vägen till Passion
http://rockjohan.wordpress.com/2011/05/25/vagen-till-passion/

The fish discovers water last
http://rockjohan.wordpress.com/2011/05/11/the-fish-discovers-water-last/

Kommunikation, varför blir det så fel?
http://rockjohan.wordpress.com/2010/11/18/kommunikation-varfor-blir-det-sa-fel/

Alla borde lära sig kosten att bli lärd
http://rockjohan.wordpress.com/2010/12/08/alla-borde-lara-sig-konsten-att-lara-och-att-bli-lard/

Den bristande och rika mentaliteten
http://rockjohan.wordpress.com/2010/11/16/den-bristande-mentaliteten-vs-den-rika-mentaliteten/

Hur blir man en vinnare?
http://rockjohan.wordpress.com/2010/11/10/hur-blir-man-en-vinnare-behover-man-ens-bli-det-for-att-vinna/

OBS! Jag är varken doktor eller psykolog. Bloggen är ett intresse jag har som teknisk team leader på mitt jobb och i vardagen.  Valet vad ni vill göra med det jag delar med mig av är ert, hur ni vill agera på det är upp till er.  Det val ni väljer att göra är också det val som kommer att följa med er.