Min tid i skolan var kanske inte alltid lik alla andras, detta för att vi just oftast är intresserade av olika saker. Jag har alltid ständigt vart den i familjen som hela tiden ville att det skulle hända saker. Jag trodde jag var den i familjen som min Mormor tyckte absolut minst om. Jag fick alltid onda blickar eller massa tillsägelser. Jag gjorde inte farliga bus, jag satt bara inte still. På senare år fick jag höra av min mormor att det var ganska kul att vara barnvakt åt mig och min bror för det hände alltid saker bara för att jag just inte bara satt still och tittade på tv. Vad jag gjorde är en annan historia, men still satt jag sällan.
Likadant var det i skolan, ok, jag satt still i skolbänken men jag lekte gärna på rasterna, kom gärna på egna nya lekar eller justerade de som fanns, älskade alla ämnen i alla fall fram till 4an, detta för att alla ämnen var oftast metaforer av verkligheten. ”Du har tre äpplen på ett bord, din kompis äter upp ett, hur många har du kvar?”. Jag älskade matte för matte var som en kreativ lek. Man mer eller mindre ”målade” matten än ”räknade den” så säga. Ja ni förstår.
Ju äldre jag blev ju tråkigare blev skolan. Helt plötsligt försvan de kreativa lekarna, matte blev mitt tråkigaste ämne från att ha varit mitt roligaste. Man skulle läsa ur trasiga böcker, man skulle helt plötsligt räkna matte och inte måla matte. Skolan blev otroligt tråkig. För kompensera det fick det bli en massa lek på fritiden. Dataspel, film m.m. Ja… jag var 8 år gammal när jag började designa mitt första dataspel på en C64. Kan ju inte säga det var bästa grafiken men det var i alla fall ett spel. Min rastlöshet att få göra saker ökade mer ju tråkigare jag hade det i skolan. Mina betyg var ändå ok. Men jag strävade aldrig efter högsta betyg i grundämnena för dem viste jag tidigt att jag ändå inte skulle jobba med på professionell nivå, om jag behövde det viste jag ändå vem eller vad som skulle kunna hjälpa med göra det möjligt. En bonuseffekt man oftast får i kreativa handlingar, man lär sig sorterar bort bruset men lagrar ändå det viktigaste i allt brus för att veta var man kan vända sig när hjälp behövs.
I vilket fall så sprang det vidare till film, media, foto, data, dataspel, reklam, interaktions design, web shoppar, teknik, programmering. Jag valde helt tiden de kreativa medierna som är de medier jag än idag använder mig av.
Historia: En persons som jag inte har så mycket kontakt med nu för tiden tyvärr
har en ottrolig talang inom teckna. Hon tecknar riktigt bra, målar bra
dessutom. Hennes talang ligger inom det visuella utan tvekan och skulle troligen gå
långt inom denna bransch. Dock verkar det som skolan förstörde självinsikten och självförtroendet i idén om att lyckas för henne. Hon sa en gång: Jag hade svårt i skolan, jag
kan inte.
Det är så tråkigt att se hur en skola kan få en person att verkligen tro
att denna inte kan bara för att skolan inte kunde hantera hennes talang och
lära ut på det sätt hon lär sig bäst; “Genom Att se och Göra”… Jag tycker det
är tråkigt när en sådan talang inte riktigt tror på sin kapacitet för att någon en gång
berättade något helt annat. Se videon i slutet, intressantaste delen är om ADHD folk.
Inte just diagnosen men det han säger om folk som lär genom att göra hur
svårt de kan ha med skolan för den anpassar sig inte efter allas talanger.
Medan skolan utbildade folk till akademiker för klara av den industriella värld vi höll/håller på att bygga upp, lekte jag vidare med det som bl a. idag är framtiden som då bara var flugor och buzzwords. Jag har alltid drivits av kraften att hjälpa andra vilket jag än drivs av idag. Där av min blog för att kanske inspirera folk att hitta sin väg eller få idéer skolan inte gav ut.
Jag säger inte att jag är bäst, för det är jag inte. Men jag vet i alla fall utan att spränga Jante-lagens (Du får inte tro du är något) erkänna att jag i alla fall kommit ganska långt och to m mycket längre än rätt många som spenderat hela sitt liv typ i skolan för att förska komma på va de vill m.m. Har på vägen även hjälpt många att utvecklas och hitta sin talang och sin väg att gå genom att skapa inspiration, hjälpa till.
En kollega i datavärlden postade för någon dagsedan en trevlig presentation om skolan, hur den blivit som den är, varför den egentligen i mitt tycke är rätt felaktig med tanke på hur folk egentligen vill lära sig, och hur undersökningar sedan långt innan 1700-talet bevisat vad vi vill ha. Denna video är väldigt inspirerande, kreativ gjord och rolig men även intressant att titta på. Jag tycker du skall ge den sina 10 minuter för den är helt klart intressant. Tyvärr på samma sätt även väldigt tragisk på samma sätt… Enjoy.
