Men du lyssnar ju inte!

Förståelse är något vi tror vi är bäst på men tyvärr är det tvärt om. I vår vardag i skolan, hemma, på jobbet eller på fiket så kommunicerar vi med varandra hela tiden. 40-50% av dagen går ut på att vi lyssnar på vad andra säger, eller rättare sagt vi tror att vi lyssnar på var andra säger men väldigt få procent lyssnar på riktigt. Av en kommunikation utgör det verbala 20% resten är självtalade av vårt kroppsspråk och tonfall, viste du det? Kroppsspråket ljuger aldrig (om du inte är en bra skådespelare eller psykopat.). I skolan lär vi oss ”Att skriva”, ”Att läsa”, ”Att prata” vi lär oss inte ”Att lyssna” det är något man förväntar sig att vi gör hela tiden och då bara skall kunna. Bara för att vi ständigt lyssnar på saker i vår vardag tror vi att vi kan kosten att lyssna. Om du i ditt huvud argumenterar mot mig nu så lyssnar du inte, om du vill rätta mig nu så lyssnar du inte, om du vill ge mig ett svar på problemet så lyssnar du fortfarande inte om du känner med mig vad jag nu skriver; ja då har du börjat lyssna. Vist är känns det udda och svårt?

Jag kan garantera att det största problem vi har här i världen, det är inte pengar, arbetslöshet, fattigdom m.m. det största problem vi har inom alla miljöer, förhållande, jobbet, vänner m.m. är konflikten. I samma veva är vi också sämst på att lösa våra konflikter kreativt. Förstår du vad jag menar? Om inte, döm inte det jag sa nu, fråga mig istället så kan jag göra mig mer tydlig så du förstår vad det var jag precis försökte säga.

Viste du att kommunikation har cirka fem olika sätt som vi lyssnar med. Viste du att fyra av dem är att lyssna från oss själva?  Vårt ego. Ja tyvärr är många av oss egoister för det är så mycket mer än yttre ting som utgör egoism. När jag nu skriver detta och du läser detta så börjar du helt plötsligt lyssna med dina egna tankar, du vill gärna kommunicera ut vad du anser är rätt, hur fel jag har? I en argumentation med andra skall det oftast handla om att någon skall ha rätt och den andre fel även om ni är två eller fler som argumenterar mot varandra. Du använder din egen självbiografi när du tror dig lyssna på någon. Du använder dina egna känslor och reflektioner från dig själv när du lyssnar på någon, du använder hela dig själv som referens för vad andra säger. Du vill gärna börja berätta för den andra personen som började samtalet hur fel den har, eller direkt börja ge svar på det den andre säger genom att leverera en lösning, eller så börjar du genast försöka förklara för den andra personen hur det egentligen ligger till (men vet du?). Bara det beteendet är tecken på att du verkligen inte lyssnar på den andra.  Du utgår bara från dig själv, din egen ram inte utifrån den andras. Kan du lyssna hade du känt med den andra personen, du hade låtit dig bli förstådd av den andra personens ram. Du hade skapat en helt annan förståelse än vad du gör idag.  Nu säger du säkert till dig själv men så gör ju jag. Jag kan med stor sannolikhet säga nej det gör du inte. För tänker du efter vad som just nu hände när jag sa att du inte lyssnade på mig så skulle du troligen direkt om vi hade stått mot varandra förklara hur fel jag har, men då har du inte lyssnat. Du försöker kanske direkt förklara hur du gör när du lyssnar, då har du heller inte lyssnat.

De flesta har inte utbildats i ”Att Lyssna” läraren skolan glömmer av att även det är en konst så som skriva, läsa och prata.

En kort bekännelse innan jag fortsätter, jag är inte heller bäst på att lyssna, men jag försöker och det är svårt för det kräver att man helt plötsligt måste släppa sig själv sitt ego sin ram för att komma in i en annans vilket vi själva kan tycka är läskigt då du helt plötsligt öppnar upp dig mer för att kunna förstå. Men jag lovar det blir lättare att skapa förståelse för välden och skapa förändring i vardagen och hur du ser saker när du väl börjar närma dig kosten att faktiskt lyssna.

Låt mig förklara de fem olika sätt vi lyssnar på inom kommunikation.
1… Ignorera
2… Låtsas lyssna
3… Selektivt lyssnande
4… Artigt lyssnande

Innan jag nämner den femte så vill jag att du kollar igen dessa fyra olika sätt igen. Känner du igen dem? Antingen ignorerar vi vad någon säger. För vi kanske tycker det är bullshit, men då utgår du från ditt ego, för du skiter verkligen i den andre och visar ingen respekt.
Du låtsas lyssna för du vet att den andra kommer må bra, men du utgår även då från ditt ego för du vill inte förstå vad den andra vill säga.
Du lyssnar bara på det du vill lyssna, du är selektiv i ditt lyssnande, men du utgår även då från ditt ego, du väljer bara de ord och den bild du själv vill skapa utifrån dina intressen eller dina svar du har, men du lyssnar inte.
Du lyssnar och ”mm eller aaa eller hummar” för du vill vara artig men du struntar i att förstå vad den andra egentligen säger för du kommer troligen kontra direkt med din åsikt, men du utgår även då från ditt ego och lyssnar inte.

Att verkligen lyssna handlar om en enda sak och det är det Empatiska Lyssnandet. Det är också det femte sätt att lyssna men också det sätt vi oftast inte lär oss att använda i skolan, och även det svåraste sättet att bemästra för det kräver så mycket mer än bara lyssna på ord.

5… Empatiskt Lyssnande

Det empatiska lyssnandet skiljer sig helt från de andra fyra. Som du märker utgår de andra fyra från dig själv din självbiografi din ram ditt sätt att försöka förklara vad som är rätt eller vad en annan person bör göra. Det empatiska lyssnandet är ”Att lyssna” det är då du släpper dig själv, det är då du frågar personen ”hur får det dig att känna?”, förstår du inte känslan försöker du igen. Du går in i den andre personen för få hela den personens syn även om du kanske inte håller med så försöker du skapa en uppfattning utifrån den personen.  Du slutar döma du skapar förståelse. Det svåra med detta sätt att är just att släppa och att låta bli att kasta ut sina egna åsikter som man är van vid. Du måste spendera mer tid på att lyssna på den andra, ställa följdfrågor för att förstå djupet och känslan bakom de ord som kommer fram. Du måste även läsa av personens kroppsspråk för det kan tala sitt egna språk än det verbala. När du lyssnar på detta sätt kommer du skapa ett helt annorlunda förtroende du hade innan, personen du lyssnar på kommer tycka om dig mer och kommer automatiskt även att lyssna tillbaka på vad du har att säga. Det låter kanske enkelt men det är det inte. Det tar oss flera år i skolan för lära oss prata och skriva, du kan tänka dig vad detta kan ta.

I Indien har de en talking stick som kreativ hantering av konfliktlösning i familjer m.m.
Om det börjar argumenteras och bråka mellan säg två personer. Vem har rätt och vem har fel? Troligen och helt 100% säker så har båda egentligen lika rätt men bara sina olika syner utifrån sig själva vad som de anser är rätt (återigen omedvetet ego). Idéen med en fungerande kommunikation är oftast att hitta en win/win situation där ingen är förlorare (Har bloggar om det innan.).

Vad indierna gör med denna Talking Stick är att de sätter sig ner alla inblandade, en person börjar med att få ha denna pinne. Denna person skall då förklara för de andra hur den upplevde konflikten. De andra får bara ställa frågor för att enklare förstå, inte argumentera emot eller något bara lyssna så som man bör göra när någon har något att säga. När den person som har pinnen känner förståelse så är det nästa tur att ta över och göra sig hörd tills den är förstådd. Där efter försöker man komma fram till en situation där alla känner sig nöjda med vad nu problemet handlade om.

Den svåraste konstart vi har i värden är kreativiteten. För att kunna vara en bra lyssnare måste du även skapa kreativitet i vad du skall ställa för frågor för att förstå och skapa en bild av hur personen egentligen mår och känner, eller ser på världen från sina ögon. Behärskar du denna konst kommer du få framgångar inte bara mot din partner eller kollega utan även hos kunder, för du skapar helt plötsligt ett värde för den du pratar med. Du skapar tillit och personen kommer med väldigt stor säkerhet vilja prata med dig igen och eller söka råd hos dig. Men glöm inte, att få prata ut om något inte är att söka råd, det är först när personen muntligt faktiskt frågar om råd det är dags att börja analysera och skapa en bild från vad du precis hörde. den andra, ställa följdfrågor för att förstå djupet och kä den så försöker du skapa e